Det ska vara kristet

Förutom Woven Hand och 16 Horsepower gapar min skivhylla tom när det kommer till kristen musik. Passade därför på att loppisfynda lite femkronorsvinyl med kristet tema häromsistens.

Först lite orgelbestyckad garage av amerikanskt snitt i form av amerikanska Crusaders "Make a joyful noise with drums and guitars" (1966) och sedan den självbetitlade debuten från 1978 med svenska hårdrockspionjärerna Jerusalem.

Föga förvånande är det noll självdistans som gäller i båda fallen. Dock fullpott när det gäller skrattfestfaktor.

"Kan man spela tung rock och samtidigt sjunga om Jesus?" frågar Jerusalem sig själva på innerkonvolutet och svara med ett rungande "Ja!" för att sedan leverera propagandarock som är marginellt tuffare än Tomas Ledin. Alltså, nitton-hundra-jävla-sjuttio-åtta kan man tycka att tung rock utan för mycket önsketänkande i vart fall borde vara jämförbart Black Sabbath. Men icke.

Crusaders (som om jag fattat det rätt var, om inte det första så i vart fall ett av de första kristna rockbanden) å sin sida lirar ganska tidstypisk garagerock. Möjligen aningen mer tillrättalagt än dåtida kolleger. Bland titlarna utmärker sig söndagsskolehits som: "Praise we the lord", "He's got the whole world in his hands" och "Onward christian soldiers".

Efter en snabbgoogling verkar det dessutom som att Crusaders-plattan är något av ett klipp. Har endast hittat stereovarianten (mitt exemplar är mono) men den verkar betinga en styv femhundring på Ebay.

På den här bloggen om jesus music(!) konstaterar signaturen Bobby iskallt:

"All I can say is that this is one of the greatest Christian albums that I have ever heard. I only wish that there were a 100 more just like it. Every cut is thoroughly enjoyable. Tremendous to say the least!!!"

medan Anonymous går helt bananas.

"SUPER COOL!!!!!!!!!!!
I DIG THE BEAT MAN!!!!!!!!!!
THANKS & GOD BLESS!!!!!!!!!!!!!!!"

Frågan är ur man går vidare efter detta, ska man månne våga sig på något Stryper-vax.